Gut-hjärnanslutningen (ENS)

Frasen "en tarmkänsla" kan vara mer än bara en vanlig metafor. Modern medicin, tillsammans med framväxande forskning, har upptäckt att hjärnan (CNS) och tarmen (Ens) är anslutna genom ett tvåvägs kommunikationssystem. Humörreglering, matsmältning, sömn och immunfunktion är bara några av de faktorer som påverkas av detta spännande dubbelriktade förhållande.

Genom att få en djupare förståelse för denna fascinerande relation kan du lära dig strategier för att förbättra denna anslutning. Den här artikeln kommer att utforska tarmhjärnaxeln, hur den påverkar våra liv och hur vi kan använda den till vår fördel!

Hur fungerar det?

Det intrikata förhållandet mellan centrala nervsystemet (Hjärna/CNS) och det enteriska nervsystemet (Tarm/ens) är oftare känd som Gut-hjärnaxel. Anslutningen förlitar sig på olika funktioner i kroppen, som i huvudsak underlättar för kommunikation av dessa två system:

1. Neurala anslutningar: Det finns starka och stora neurala förbindelser mellan ENS och CNS, med Vagus nerv tjänar som den primära neurala ledningen. Denna nerv möjliggör signalöverföring mellan de två systemen.

2. Hormonell reglering: Flera viktiga hormoner har starka förbindelser med båda CNS och Fog, därmed binda dem ihop. Till exempel, Ghrelin, som produceras i magen för att signalera hypotalamus (en del av hjärnan) för att stimulera Appet

   ite/hunger. Släppet av detta hormon ökar till och med när du ser/tänker på en mat du älskar!

3. Neurotransmittorer: Vårt tarmmikrobiom producerar flera neurotransmittorer, vilket påverkar humör, kognition och energinivåer. Några av dessa är Serotonin, dopamin och GABA. Eftersom tarmen producerar cirka 90 % av kroppens serotonin (lycka sändare) är det naturligt att det kommer att ha en stark inverkan på vårt humör och CNS (Cleveland Clinic, Healthline). Som sagt det mesta av detta serotonin passerar inte BBB (blod-hjärnbarriär), vilket gör det mindre påverkande men ändå viktigt för kroppen!

4. Immunsystemmodulering: Tarmen är överraskande nog, innehåller cirka 70 % av kroppens immunceller. Detta är viktigt eftersom kronisk inflammation kan påverka både CNS och ENS negativt.

    

Vad är dess funktion och syfte?

Nu när vi förstår grunderna i hur CNS och Fog Samarbeta, frågan uppstår: Vilken roll spelar den? 

1. Matsmältningen: Det finns otaliga signaler mellan tarmen och din hjärna ständigt utbyter, när du är hungrig och full. Dessa signaler kommunicerar också matpreferenser, intoleranser och du gissade det, begär.  

2. Humör och känslor: Mänskliga känslor som stress eller ångest kan påverka vår tarm. Detta kan utlösa magirritation, obehag och förvärra funktionella förhållanden som IBS (inflammatorisk tarmsyndrom).

3. Smärta och immunsystem: Gut-hjärnaxeln kommunicerar när du upplever smärta, skada eller inflammation. Tarmen kan till och med påverka din känslighet för smärta. 

Dessutom har gut-hjärnaxeln visat sig ha betydande inverkan på gastrointestinala funktionella störningar som IBS. Störningar i GB -axeln tros ha en viktig roll i förvärring av IBS -symtom. Faktum är att en studie genomfördes 2019 (“Gut Microbiotas roll i irriterande tarmsyndrom”) fann en betydande koppling mellan tarmmikrobiota -disbalanser och IBS -symtom.

Hur vårdar jag detta förhållande för din hälsa?

Att vårda tarmhjärnaxeln kan vara mycket fördelaktigt för vår allmänna hälsa, eftersom det påverkar faktorer som, humör, matsmältning och immunfunktion. En balanserad, frisk och rik tarm kommer att belöna oss genom att stödja hjärnhälsa och därmed förbättra kommunikationen i denna axel ytterligare. Låt oss nu titta på några av de livsstilsförändringar vi kan integrera för att göra exakt det:

Örtillskott:

Örtillskott har flera effekter som kan förbättra GB -axeln. Ta Ashwagandha (KSM-66), det har kortisol (stresshormon) sänkande egenskaper som kan skydda tarmen. Ört har också observerats öka GABA -aktiviteten som i sin tur kan lugna nervsystemet, vilket minskar ångest (Choudhary et al., 2021). Du kan läsa mer om Ashwagandha och dess många fördelar i vår artikel.

Rhodiola rosea är ett annat örttillskott, som kan öka både dopamin och serotonin, som är ansvariga för humörkontroll och fokus. Det fungerar också som ett antiinflammatoriskt medel, vilket är fördelaktigt för tarmen (Chiavaroli et al., 2024)

Förbättra tarmmikrobiomet:

Ett mångsidigt och friskt tarmmikrobiom är nyckeln till att stärka GB -axeln. Som vi vet är det mikrobiomet som producerar de viktigaste neurotransmittorerna som står för mycket av kommunikationen mellan tarmen och hjärnan. För att förbättra vårt mikrobiom det finns två typer av mat vi behöver konsumera:

1. Probiotika: (Levande fördelaktiga bakterier) Dessa är levande bakterier som finns i fermenterade livsmedel som: yoghurt, kefir, kimchi och surkål. När probiotiksmat konsumeras i en hälsosam kost kan de hjälpa till att återställa tarmbalansen, särskilt efter stressande perioder och användning av antibiotika. De förbättrar också matsmältningen genom att hjälpa till att bryta ner maten och samtidigt förhindra uppblåsthet.

2. Prebiotika: (Fiber för de goda bakterierna) Prebiotika finns i fiberrika livsmedel som matar probiotika. De är avgörande för probiotika, så att de kan trivas och multiplicera i tarmen, vilket ökar deras gynnsamma effekter. Prebiotika finns i flera livsmedelsgrupper som: frukt, baljväxter, fullkorn och till och med vissa grönsaker.

 När probiotika och prebiotika konsumeras regelbundet arbetar de tillsammans och ger synergistiska fördelar. Ett exempel på en måltid som innehåller båda kan vara så enkel som yoghurt med frukt. 

Undvika tarmstörningar:

En annan effektiv metod för att främja en frisk tarmhjärnaxel är att undvika vissa tarmstörningar:

• Ultra bearbetade livsmedel: Dessa typer av mat, främjar skadliga tarmbakterier och minskar samtidigt mångfalden i vår tarmmikrobiom.

• Överdriven användning av NSAID (aspirin, ibuprofen) och antibiotika: Även om båda medicinerna är nödvändiga för vissa tillstånd, kan överanvändning skada till och med gynnsamma bakterier.

• Kronisk stress: När vår kropp går igenom stress utlöser den kortisol från binjurarna. Kortisol (stresshormon) är känt för att försvaga tarmbarriären och skada vårt olika tarmmikrobiom.

• Dålig sömnhantering: Dålig sömnhantering orsakar en störning i den cirkadiska rytmen (kroppens inre klocka). Cirkadisk rytm är viktig för vår tarmmotilitet och matsmältning. En studie 2020 med titeln: “Störning av cirkadiska rytmer och tarmmotilitet ” har i själva verket kopplat dålig sömnhantering och därmed störning av den cirkadiska rytmen till IBS flare -ups.

Slutsats:

Gut-hjärnaxeln (GB-axeln) spelar en avgörande roll i matsmältningen, humör, immunitet och övergripande välbefinnande. Att stärka denna anslutning innebär att upprätthålla ett mångfaldigt tarmmikrobiom genom probiotika och prebiotika, hantera stress, prioritera sömn och undvika tarmstörare som ultraledade livsmedel, överdrivna antibiotika och NSAID.

Örtillskott som Ashwagandha och Rhodiola Rosea kan ytterligare stödja neurotransmitterbalansen och minska inflammation. Att implementera dessa små men ändå påverkande livsstilsförändringar kan förbättra kommunikation i tarmen, vilket kan leda till förbättrad fysisk och mental hälsa!